Skyddsvärda träd

Bristen på gamla grova och ihåliga träd är stor i de flesta landskap. Det finns flera anledningar till denna brist. En är att många ekar höggs ner efter att de släpptes tillbaka till folket runt 1830, efter det så kallade ”regalet” då ekarna tillhörde kungarna. Men även igenväxningen av gamla hagmarker och sjukdomar så som almsjukan och askskottsjukan bidrar. Detta har resulterat i att många av de arter som är beroende av dessa miljöer blivit ovanliga och i många fall rödlistade. De gamla, grova och ihåliga träden kallar vi för skyddsvärda och de kan i många fall ses som oaser i ett i övrigt fattigt landskap eftersom de ofta hyser en mycket artrik flora och fauna.

En ek står i en hagmark, till höger om eken står fyra kossor.
Gammal ek i hagmark – Ett exempel på skyddsvärt träd. Foto: Nicklas Jansson.

Vad övervakar vi?

Inom det gemensamma delprogrammet övervakas de skyddsvärda träden på regional nivå (länsnivå) just nu i åtta län. Inventeringarna ligger för tillfället på ett 10-årigt intervall.

Resultaten bidrar till en ökad kunskap om de skyddsvärda trädens status men ger även information om förutsättningarna  för de på träden levande arters utbredning och populationsförändringar. Det utgör även ett viktigt underlag för rödlistningen av tex vedlevande insekter och lavar på gamla träd i Sverige.

Hur går det?

Genom regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket utvärderade och analyserade SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Umeå träddatat från inventeringsperioden 2009 – 2012. Då data bara fanns från ett besök per lokal så kunde inga trender för trädensuteveckling tas fram utan bara en beskrivning av läget just då besöken gjordes. Resultaten visade att i dessa åtta län var eken det vanligaste skyddsvärda trädet följt av asp och björk. Dessa ekar var vanligast förekommande i Östergötland, Kalmar och Blekinge medan bokarna var vanligast i Blekinge, Halland och Skåne.

Resultaten visade också att 18 % hagmarksekarna var utsatta för en kraftig igenväxning som i sin tur hotar träden och kan leda till att de dör i förtid. Skyddsvärda askar var vanligast i Jönköping och för asken hade hamlade träd i skogsmiljö lägst vitalitet.

Skattat antalet levande grova ekar (>80cm i diameter) i olika hålstadier per ekoruta (25km2) i åtta län, uppdelat efter ingångshålets bredd.
Figur 1. Skattat antalet levande grova ekar (>80cm i diameter) i olika hålstadier per ekoruta (25km2) i åtta län, uppdelat efter ingångshålets bredd.

Nästa omdrev i de utslumpade rutorna kommer genomföras under 2022-2025 men resultaten publicerade i en rapport 2026.

Resultaten från inventeringarna importeras till Artportalen.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

I miljöövervakningen av skyddsvärda träd tillämpas undersökningstypen ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” (Naturvårdsverket, 2020). Inventeringen syftar till att kartlägga mängd och status för grova och ihåliga träd då dessa härbärgerar en stor mängd hotade arter.

Vid inventeringen går inventeraren längs förutbestämda transekter med 50 m lucka och registrerar alla skyddsvärda träd i rutan. För varje träd tas ett antal parametrar in, så som omkrets, hålstadie och kondition.

Relaterade miljömål

Delprogrammet har kopplingar till ”Ett rikt odlings­landskap”, ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Publikationer

Länkar

Kontaktperson

Nicklas Jansson, Länsstyrelsen i Östergötlands län

nicklas.jansson@lansstyrelsen.se

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.