Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog

Syftet med delprogrammet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt också effekter med avseende på bland annat försurning, övergödning och marknära ozon. Krondroppsnätets övervakning omfattar ett 60-tal ytor i skog och på öppet fält över hela landet.

Vad övervakar vi?

Bilden beskriver utrustning för att samla in krondropp. Den består av en dunk med en tratt ovanpå. I dunken finns en plastpåse och mellan dunken och tratten finns ett nät som hindrar barr och skräp att komma med i provet. Dunken sitter på en kort trästolpe som är placerad bland blåbärsris i en barrskog.
Utrustning för att samla in krondropp. Foto: Per Erik Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet

Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält (bulkdeposition) samt under krontaken i brukade skogsytor (krondropp). Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska mätningar och mätningar av lufthalter på lokalerna. 

Krondroppsnätets övervakning omfattar ett sextiotal provytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet. Vid provytorna mäter IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) i samarbete med Lunds universitet sedan flera år tillbaka atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi av ett stort antal ämnen, och parametrar som har betydelse för försurningen och övergödningen av mark, sjöar och vattendrag i Sverige. Arbetet görs på uppdrag av svenska luftvårdsförbund, länsstyrelser samt Naturvårdsverket och är en del av den regionala och nationella miljöövervakningen.

Det förväntade resultatet av övervakningen är främst att ge en bild av nedfallet av försurningspåverkande och övergödande ämnen i svenska brukade skogsmarker som kan tjäna som underlag för regional, lokal och nationell uppföljning av miljömål och modellering. Resultaten från Krondroppsnätet används även som en viktig beståndsdel inom forskningen, till exempel återhämtning av försurning, kritisk belastning. 

Hur går det?

Kartan visar svavelnedfallet till skog under det hydrologiska året 2019/20 uppmätt som krondropp. Svavelnedfallet är högst i södra Sverige på grund av närheten till stora utsläppskällor i centrala och södra Europa.
Kartan visar svavelnedfallet till skog under det hydrologiska året 2019/20 uppmätt som krondropp.

Nedfallet av försurande och övergödande ämnen till skog i Sverige har minskat i takt med minskade utsläpp i Europa under den senaste tjugoårsperioden. I kartan till vänster visas svavelnedfallet till skog under det hydrologiska året 2019/20 uppmätt som krondropp. Svavelnedfallet är högst i södra Sverige på grund av närheten till stora utsläppskällor i centrala och södra Europa.

Trots nedfallsminskningarna når flertalet län inte miljömålet ”Bara naturlig försurning”. Mätningar av markvattenkemin visar att markvattnet är fortsatt försurat vid många platser i sydvästra Sverige, och att återhämtning hittills enbart skett på en tredjedel av platserna. Ett fortsatt högt kvävenedfall samt bortförsel av buffrande ämnen vid skogsavverkning bidrar till att bromsa återhämtningen från försurning.

Kartan till höger visar det totala kvävenedfallet till barrskog under det hydrologiska året 2019/20.En tydlig gradient över landet kan noteras, med de högsta nedfallet längst i sydväst, till följd av påverkan från kontinenten.

De flesta län bedömde 2020 att de inte ser någon tydlig förbättring av utvecklingen i miljön vad gäller miljömålet Ingen övergödning. Mätningarna visar att nedfallet av kväve överskrider den kritiska belastningsgränsen för barrskog (5 kg/ha och år) i större delen av södra Sverige 2019/20.

Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet vid flera platser i sydvästra Sverige visar att skogens förmåga att ta upp kväve överskrids och att det därmed finns risk för läckage av kväve till sjöar och vattendrag vilket ytterligare bidrar till övergödningen. Det beror på kvävenedfallet, men också på hur mycket kväve som tas ut från skogsekosystemen i samband med avverkning eller som läckage med avrinningen.

Kartan visar det totala kvävenedfallet till barrskog under det hydrologiska året 2019/20. En tydlig gradient över landet kan noteras, med de högsta nedfallet längst i sydväst, till följd av påverkan från kontinenten.
Kartan visar det totala kvävenedfallet till barrskog under det hydrologiska året 2019/20.

Vilka län är med?

Relaterade miljömål

Illustration av miljömålet Ingen övergödning. En fisk som simmar under vattenytan.Resultaten används främst som underlag till utvärdering av miljömålen ”Ingen övergödning” och ”Bara naturlig försurning”, men kan även användas i samband med utvärdering av miljömålen ”Frisk luft”, ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Levande skogar” och ”Storslagen fjällmiljö”.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Publikationer

Länkar

Kontaktperson

Gunilla Pihl Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet

gunilla.pihl.karlsson@ivl.se

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.